Tema original vs covers fortsätter.
Den här gången med Simon & Garfunkels ”The Sound Of Silence”.
Först får ni höra originalet, därefter en cover med Disturbed. Under versionerna följer sedan en omröstning som jag hoppas ni fyller i.
Annonser
Antal besök från 2016-01-30
- 12,707 besök
-
Senaste inläggen
Mitt Instagramkonto - senaste
Min Facebook-sida
Mitt Spotifytips
Senaste kommentarer
stefansvardag på Möt den gyllene timmen Lasse Jansson på Möt den gyllene timmen stefansvardag på Den dimhöljda staden Lasse Jansson på Den dimhöljda staden stefansvardag på En jakt på våren Arkiv
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
- mars 2016
- februari 2016
- januari 2016
Kategorier
Mina andra bloggar
Nyköpingsanknutna webbsidor
- Åke Thörn
- Bildbeviset
- Bildproffsen
- Caprifol
- Cecilias dag
- Christian Holmér
- Dan Jonsson
- Janne Höglund
- Jimmy Steen – Kontraster
- Jimmy Steen – Strikeout
- Joakim Berndes
- Jonas Karlsson
- K-G Z Fougstedt
- Lasse Janssons sportbilder
- Lasses fotoblogg
- Linda Nilsson
- Mårten Erlandsson
- Mårten Erlandsson – Fotosidan
- Patrik Woss
- Peter Sonander
- Saras Fotoglädje
- Stefan Pettersson
Fotobutiker
Meta
Annonser
Tveklöst är originalet ojämförligt bäst för mig. Gutturalt och alldeles för mycket ”ta i” vad gäller försöket till cover. Det blir liksom inte ens samma låt när tolkningen är så annorlunda i uttrycket. 🙂
GillaGilla
Kan hålla med om att visa covers inte håller samma klass som originalet, men samtidigt finns det de som är klassen bättre. Det är nog smaken som avgör. Sedan ska väl inte en cover låta exakt som originalet, ty då finns det väl egentligen ingen anledning att göra en. Röstade själv på S&G
GillaGilla