Bland nyfikna djur

Hösten har sin tjusning, även om de tillfällen när den visar sig från sin bästa sida är få. En fördel är givetvis att man kan ta en motionsrunda utan att kläderna klibbar fast vid kroppen av svett.

En av favoritsträckorna är den förbi Lindbacke och genom hagen vid Stora Kungsladugården. Inte bara för att det är en lagom lång promenad en bit bort från asfalt, betong och avgaser, utan för att naturen är en läkande kraft för trötta, slitna och stressade kroppar. Dessutom finns det alltid något att fånga på bild, även om ni sett motiven hundratals gånger.

På bilden ovan brukar rapsen färga landskapet så där härligt gult. Vad bonden sått på bilden kanske är raps, kanske något annat, men en ovanlig bild av en åker i höstskrud blev det.

Korna som betar på Lindbacke är nyfikna av sig.

Korna håller ordning på växtligheten, så att den inte växer sig vild på denna av Nyköpingsborna så kära plats. Å andra sidan vet alla att det man stoppar in i munnen på ena sidan har en tendens att komma ut på den andra. Det kanske inte bara är kul att vandra i detta naturreservat, om ni förstår vad jag menar? Vistas man här efter mörkrets inbrott är chansen stor att man kommer hem i skor som råkat trampa i det som korna slukat under dagen.

Fast de menar inget illa, de är ju bara djur. Få djur kan förövrigt se så snälla ut, även om de försöker lägga till med en kaxig min.

Som sagt. Lindbacke är en plats där man kan hämta inspiration för både kropp och kamera. Sommaren är kanske att föredra, men både höst och vår har sin charm och motiv som sticker ut.

Ni förstod inte försöket till skämt? Nej, då lägger vi inte mer krut på det.

Längre bort på stigen ligger hästhagen nedanför Stora Kungsladugården. Här brukar det beta hästar, vilket det gjorde den här dagen. Hästar är ståtliga kraftpaket, ingen kan påstå det motsatta. Man måste ändå erkänna att det är med vissa tveksamma steg man passerar dessa muskelpaket på bara en meters avstånd. Fast precis som korna är hästarna snälla djur. Behandla dem med respekt och de behandlar dig med respekt.

Hösten är i sin linda, men nog märks dess antågande i både skog, mark och i den kyla som söker sig in under kläderna.

Annons

Regn & rusk

Regn, rusk och hösten är här.

Det är knappast intressant att ge sig ut på långa promenader när regnet hänger i luften, när den starka blåsten drar med sig saker i sin väg och när kalla vindar kyler ned kroppen ändå in under skinnet. Fast trots en begynnande förkylning är vardagsmotionen ett privilegium. Fast utan kameran i väskan vet i tusan om jag inte hade valt att bege mig hem direkt efter jobbet?

Det blev en kortis runt välkända marker och även i denna dystra årstid går det att hitta motiv man aldrig hade tänkt på om inte kameran följt med som sällskap.

Alla har sett dem och säkert finns de på tusentals minneskort, i mappar på hårddisken och kanske utskrivna på fotopapper. Ja, kanske inte duvan som satt till synes oberörd…

…men på slottet, på silohuset…

…och givetvis på Bryggeriet. Här dock fångad från en punkt där inte så många tar sina bilder.

Denna stentrappa fångar mångas intresse. Jag brukar döpa mina bilder på denna till ”Stairway To Heaven”, tillägnad en av de bästa hårdrocksballader som gjorts. Bilder på denna trappa funkar årets alla årstider.

En annan som tillsynes är helt oberörd av både rusk och förbipasserande, är denna häger. Få är de gånger man passerar Bryggeriet utan att den står där och bara väntar på föda som simmar förbi i det strömma vattnet.

Undrar du över det lilafärgade vattnet så är det inget utsläpp av färg från de närliggande konstateljéerna, utan en av de blommor som pryder bron över Nyköpingsån.

Var är Susanna

Den här vyn känner många Nyköpingsbor igen.

Den gamla industribyggnad som utgjorde arbetsplats åt hundratals Nyköpingsbor åren 1925 till 1992. Framför det väldiga industriområde som idag härbärgerar många små företag och det stora hotell där man både kan övernatta, äta god mat, träna och njuta av spa-behandling, ligger ett av Nyköpings minst kända torg, Nytorget.

Nytorget såg ut så här 1948 (bild från kommunens arkiv) och mycket har hänt sedan dess.

Inbakad i Nytorgets grönska finns också en av Nyköpings minst kända skulpturer, Susanna och gubbarna.

Skulpturen är skapad av Börje Wahlström, svensk målare och skulptör från värmländska Sillbodal. 1991 stod skulpturen på plats och trots sin tämligen anonyma tillvaro är den en av Nyköpings mest intressanta. En närmare titt och de fyra ”gubbarna” ser tämligen groteska ut där de sprutar vatten ur munnarna.

Det är något visst med vatten. Vare sig man tar ett dopp i det, fotograferar solnedgångar eller fryser vattnet med hjälp av kamerans blixt.

Fast många med mig undrar säkert samma ska när de skådar vattenspelet i skulpturen.

Var f*n är Susanna?

Manipulation 3

En promenad förbi den lummiga hagen nedanför Stora Kungsladugården kan vara nog så vacker, men visst kan man åstadkomma ett mer spännande scenario med hjälp av Photoshop och lite fantasi.

Originalet som förevigades vid en promenad denna varma sommar ser ut så här.

Vackert, men en ganska vanlig och inte så spektakulär bild av ett sommar-Sverige.

Med hjälp av olika lager, färgkombinationer och penslar kan man åstadkomma en helt annan version i Photoshop.

Allt handlar om tycke och smak. Personligen tycker jag ”höstbilden” sticker ut mer än originalet.