Från hotell till öppna landskap

Tycker ni som jag att det blåser oftare idag än för något decennium sedan? Kanske inbillning, men det är så det känns.

Att promenera rundor innebär därför att man ena stunden har en hård vind rätt i ansiktet och i nästa att den tar form av en skaplig medvind. En motionsrunda som frugan och jag gärna tar är den över Hållet, Nya kyrkogården, vägen förbi Dammgruvan, över järnvägen och runt Lilla Kungsladugården. Här får man allt från arrangerade motionsspår, skogar och öppna landskap. Vill man kan man också utöka motionsrundan med lite promenader i ganska snåriga skogsområden.

Sedan kan man förstås ta vägen förbi det hotell som ligger mellan vår bostad och Hållet, nämligen Blomenhof som ser så där mysigt ut att man lockas att ta in där en helg.

Det stora äppelträd ni ser på bilden ovan har dignat av frukt. Tidigare under sensommaren stagade man upp grenarna p.g.a. tyngden av alla äpplen. När vi nu passerade där, hade merparten ramlat ned på marken eller som i det här fallet, på ett av borden på uteserveringen.

Fast nu ska jag inte gå händelsen i förväg. Innan vi svängde upp på Blomenhofs gamla trappa, passerade vi som vanligt Nöthagens industriområde och det lilla bostadsområdet Magniberg med sina anor från 1769. Förr fanns här ett tegelbruk, annan industri och upp mot Dammgruvorna syns fortfarande lämningar av dessa. Idag är är området omgjort till bostäder.

Det blev en tur på motionsspåren i Hållet där vi mötte deltagare på den tipspromenad som utgår från Frisksportartorpet varje söndag. Rekommenderas förövrigt.

Därefter gick vi genom Nya Kyrkogården, vilket av någon anledning alltid framkallar en rofylld känsla. Allén som leder in till baksidan av kyrkogården kan säkert bli vacker när höstens färger förvandlat träden på allvar. Nu låg det förvisso lite färgprakt på marken, men det är i träden man egentligen vill finna den.

Nu hade frugan med sig en platspåse i händelse av att vi sprang på svamp. Både för att plocka och för att frugan gärna ville fånga en flugsvamp att publicera på Instagram. Ni som följer henne vet hur det gick.

P.g.a. svampen vek vi av från grusvägen mot Dammgruvorna och tog oss in i den snåriga skogen. Lite häpnadsväckande, men mitt inne i denna skog, långt från stigar och upptrampade stråk, ligger en använd kondom. Tiotalet meter bort ligger en uppdrucken ölburk. Man funderar över om några haft fest därute i den snåriga skogen och varför i himmelens namn just där?

Frugan hittade sin flugsvamp, men jag hittade bara dessa limegröna löv som avtecknade sig mot mörk trädstam.

Vi kom så åter ut på grusvägen som leder mot Vattenfalls stora anläggning nere vid roten av gården Minninge. Fast nu var det åter jakt på svamp som gällde och nu var det ätliga varianter vi var ute efter. Här var skogen lite mer lättgången och snart stod vi på berget ovanför Vattenfalls anläggning och hade därifrån en fin utsikt mot de öppna landskap som ligger mellan järnvägen och Lilla Kungsladugården. Vid den lilla stigen som leder från berget till grusvägen mötte vi en sorglig syn som inte uppenbarat sig förut. Några meter in på stigen stod en nedsliten husvagn där någon/några uppenbart bor och intill den står en stor amfibievagn som någon bemödat sig med att släpa dit. Runt platsen var det nedskräpat och ett par meter från stigen syntes något som vi uppfattade som en toalett för den eller de som håller till här.

Det blev några Karl-Johan till slut och dessa stekte vi upp och hade till middagen senare på dagen.

I skogen var det tämligen vindstilla, men när vi klättrar över sandkullar, tagit oss över järnvägen och hoppat över diken, kom vi upp på grusvägen som går längs med järnvägen och bort mot Lilla Kungsladugården. Här gjorde vinden sig påmind. På vägen bort från Vattenfalls anläggning hade vi vinden i ansiktet. När vi svängt runt och tog oss bort mot gården hade vi den i ryggen.

Dammet från bilen som passerade oss visade att det är torrt i markerna, trots det regn som ändå fallit och att vinden svepte med dammet över åkrarna.

Vinden i ryggen innebär också att de som har ett hårsvall att vara stolta över får en något, om än tillfällig, lustig frisyr. Lite inspirerad av Leningrad Cowboys kanske?