Vi har sedan länge nåtts av förtjusta tillmälen om Steam Hotel i Västerås. Flera bekanta har tillbringat en eller flera nätter på detta välkända och välbesökta hotell, så nu var det vår tur.
Fast innan ni får besöka hotellet genom min kameralins och beskrivning, ger vi oss ut i Västerås.
Steam Hotel ligger mellan de idag exklusiva och nybyggda bostadsområdena Lillåudden och Öster Mälarstrand. Här stod den ena mer exklusiva bostadskomplexet efter det andra uppradade och fler höll på att färdigställas. Tankarna för till Hammarby Sjöstad, men tänker man lite närmare finns dessa dyra och nybyggda bostadsområden i varje stad som gränsar till stora vatten. Man kan nog enas om att här bor människor med gott om pengar och människor som satt allt på ett spel, men som fruktar en räntehöjning eller andra otrevligheter som kan påverka deras vardag mer än de hoppas.
De nya bostadskvarteren är delvis insprängda mellan olika fabriksbyggnader och intill strandpromenaden ligger båtvarv och butikslokaler som påminner om att Västerås till stora delar är en hamnstad.
Fast nu var det Västerås som stad detta inlägg skulle handla om. Västerås är idag Sveriges till folkmängd sjätte största stad med med cirka 123 000 invånare. I kommunen, som är Sveriges till folkmängd sjunde största, har drygt 153 000 invånare.
Västerås är en industristad och förknippas kanske mest med ASEA, idag ABB, och det är genom detta bolag jag har mest anknytning till staden. Personligen har jag bara besökt Västerås vid ett tillfälle och det var när jag blev veteran (25 års anställning) och vi var bjudna på en väldigt trevlig tillställning i staden. Det besöket var kort och någon sightseeing runt staden var det aldrig tal om. Därför var det extra kul att passa på när vi ända befann oss i närheten.
Västerås sägs vara en ful stad, men som så ofta är är ryktet ganska oförtjänt. Visst, jämfört med grannstaden Örebro kanske inte Västerås är den stad man besöker om man vill njuta av arkitektur och historiska platser. Fast även här finns det smultronställen att besöka och föreviga med kamerans hjälp.
Djäkneberget. En trevlig park på cirka 12 hektar som ligger strax utanför citykärnan.
Mest känd är parken för sina inskriptioner. Över 500 är inristade med namn och citat av kända personer i områdets berg och på uppställda stenformationer. Annars är utsikten härifrån det man mest minns.
Två av de byggnader man ser över Västerås slåss om att vara stadens högsta.
Skrapan med sina 25 våningar och 81 meter är idag ganska beskedlig med tanke på de skyskrapor som byggts och håller på att byggas i Sverige. När byggnaden stod klar 1990 var den Sveriges 8:e högsta.
Den ligger dock i lä gentemot Domkyrkan som mäter 92 meter, men med antennerna på Skrapans tak får den dock stryk med någon meter.
Västerås Domkyrka. Domkyrkan som invigdes 1271 ligger inte långt från Djäkneberget. Det tvistas om detta var stadens första domkyrka eftersom Västerås benämndes som stiftsort redan 1164. Man ser kyrkan över hela Västerås, men en så hög byggnad är svår att fotografera på nära håll då den är omgiven av andra mindre.
Bilden nedan är tagen från Botaniska trädgården och är den bästa helhetsbild det gick att åstadkomma för dagen. Trädgården i sig blev en liten besvikelse för oss som bl.a. besökt Uppsalas dit. Betydligt mindre och det mesta i växtväg var redan utblommat.
Det blev istället fler interiörbilder från det mäktiga innandömet. Två guidade turer pågick när vi var där, så därför fick jag smyga omkring för att inte störa.
Utanför domkyrkan ligger en väldigt liten, väldigt gammal och väldigt oansenlig byggnad. Djäknefängelset, eller Proban, som är det idag enda bevarade skolfängelset i Sverige. Djäknar för er som inte vet är detsamma som studenter och i detta lilla fängelse placerades främst studenter som misskötte sig, men även lärare och präster kunde hamna här om de hade otur. Fram till 1801 användes Proban i Västerås. Tyvärr stod det fordon framför byggnaden, så någon bild på denna blev det inte, förutom denna skylt som sitter på fasaden.
Västerås har också en gammal del som kännetecknas av gamla byggnader och kullersten. Svartån som rinner genom staden passerar alldeles nedanför och tillför en extra dimension.
På bilden ovan skymtas en annan välkänd byggnad i staden. Stadshuset med sina 65 meter påbörjades 1953 och är en av Västerås mest berömda siluetter. Olika tillbyggnader har gjorts och den senaste i raden 1988.
Lite mer modern konst finns att skåda utanför byggnaden som de på bilden ovan och så denna tjur som jag inte vet vad den symboliserar.
Skulpturen vid Fiskartorget och utanför stadshusets entré heter ”Vindarnas grotta” och ställdes på plats 1960. Tre år senare stod den bladguldsfärgade bronsstatyn ”Tjuren” på sin piedestal.
Annars var frånvaron av statyer märkbar. Visst fanns de, men med tanke på stadens storlek var de ändå påfallande få. En av de som finns är Carl Milles staty, ”Johannes Rudbeckius” som står på plats utanför Domkyrkan…
…och en annan är från 1864, heter Gustav Vasa och står i….just det, Vasaparken.
Jag kanske ljög angående stadens skulpturer och statyer. Det jag menar med statyer är just sådan som ses på bilderna ovan, inte de moderna som knappt någon begriper sig på. Vi har några i Nyköping som ni som bor här känner till.
Västerås är en industristad och gamla ASEA kanske är den mest välkända. Den här skulpturen heter ”ASEA-strömmen” och föreställer arbetare på väg till sina jobb på just ASEA.
Den står precis utanför Stadshotellet där vi övernattade vid veterandagen 2006. Då lade jag inte märke till den och det visar hur värdefullt det är att ta en promenad i våra städer och inte bara svischa förbi dem i bil.
Lite humor kanske…eller är det en allvarligt menad varning?
Svartån är 91 km lång. Den har sina källor utanför Norberg, passerar genom Västerås och ut i Mälaren. Strax innan mynningen ligger Turbinhuset som just nu är under renovering. Denna byggnad tillkom 1884 när elektricitet skulle dras till Domkyrkan och Slottet. Turbinhuset sägs också vara skälet till att ASEA förlade sin verksamhet i Västerås.
Slottet ja. Där pågick en renovering och hela byggnaden var inlindad, så några bilder på det blev det inte. Den som tror att Västerås har ett slott som kan mäta sig med Kalmar, Mariefred eller Örebro, tror fel. Ganska litet och i utformning rejält ointressant, så det gjorde inget att jag kom hem utan bilder därifrån.
Är då Västerås bara asfalt och betong? Nej, förutom tidigare nämnda Djäkneberget finns här et antal parker där man kan slå sig ned och njuta. Den största är Vasaparken där statyn på Gustav Vasa är placerad.
Från den ser man också Skrapan som slåss med Domkyrkan om uppmärksamhet.
Mellan Vasaparken och hamnpromenaden ligger också en gångtunnel som många städer, inte minst Nyköping, borde vara avundsjuk på. Inget klotter och rikt utsmyckad.
Det blev en promenad på fem timmar och jag tror vi hann avverka allt vi ville se. Nej, Västerås är inte Sveriges vackraste stad och heller inte den mest spännande, men den är värd ett besök och stannar ni på Steam Hotel någon gång, använd några timmar till ett besök i själva stadskärnan. Kanske ni hittar egna guldkorn att berätta hem om.
Läs mer om Västerås här och ni kommer säkert märka att vi missade något.
Tack för en utmärkt beskrivning och omfattande rundvandring. Jag är närapå helt obekant med Västerås och har bara varit där vid ett par tillfällen och då åkt raka vägen till någon fotbollsplan. Gurkstaden är således extremt anonym för mig.
Det såg ju utomordentligt trevligt ut med kullerstensgator, gamla träbyggnader och Svartån som tillför mycket för stadsbilden. Jag tror jag stannar vid de miljöerna och låter dem finnas kvar på näthinnorna.
GillaGilla
Västerås är lite som Linköping. Man vet att staden finns där, man passerar den på väg från punkt A till punkt B, men man stannar sällan.
Håller dock Linköping som en vackrare och intressantare stad.
GillaGilla
Pingback: Västerås |