Känner ni igen det?

Veckan som gick bjöd på en härlig försmak av den stundande sommaren. Efter en sedvanlig lång, grå, trist och kylig höst/vinter är våren välkommen och när sommaren knackar försiktigt på dörren känns det ganska behagligt.

Tyvärr, eller i dessa tider dessbättre, jobbade jag i veckan och såg vädret genom takluckorna och när dörren till lastkajen sköts upp i väntan på ankommande lastbil, men helgen kom då äntligen…

…och med helgen kom också molnen och kylan tillbaks.

I veckan dök det upp bilder på både Instagram och Facebook med vänner som syntes väldigt lyckliga när de njöt av sommarvärmen. Vänner som var ofrivilligt lediga efter att ha permitterats från sina jobb, som ”jobbade” hemifrån eller som har sådana arbetsscheman att de ibland kan vara lediga under veckodagarna. Visst tusan är det lätt att vara avundsjuk vid sådana tillfällen, i synnerhet när bilen stått i solen hela dagen och man sätter sig i en stekhet kupé efter avslutat dagsverke.

Under veckan som gick planerades därför helgen. Nu skulle det grillas, vandras och inte minst njutas på altanen med en välförtjänt och isande kall öl i näven. Så kom fredagen och som sällskap till jobbet i Norrköping följde både många och tunga moln. Borta var värmen, den blå himlen och solen som lyste över lediga medborgare. Känner ni igen situationen?

Därav handlar detta inlägg inte om ett Nyköping som badar i morgonsol, utan om ett Nyköping som belägrades av 50 Shades Of Grey och ett par korta regnskurar. Följ med på morgonpromenaden så som den upplevdes både genom kameralinsen och i verkligheten.

Som ni ser på bilden ovan och som ni kommer att se på några av bilderna nedan, så kantades stan av tunga regnmoln som på sina ställen släppte ur sig sitt innehåll.

De värsta regnskurarna slapp jag, men som bilden nedan på slottsdammen visar, slog en och annan regndroppe ned på marken och i vattnet.

Sedan måste jag tillstå, att som amatörfotograf delar man inställning med proffsen. Klarblå himlar lämpar sig sällan för landskapsfotografering, än mindre på bilder av städer. Här utgör moln en nödvändig och mer intressant del av rekvisitan.

Inte minst när vattnet är ganska spegelblankt. Denna arla morgonpromenad bjöd således inte på någon vacker soluppgång, gryning eller härligt morgonljus. Fast när jag traskade från hamnen upp mot stan erkände jag för mig själv att det inte gjorde något.

Jag insåg att mina vänner som njöt på bilder i sociala medier har haft sina premiärer. Jag har min kvar och den är efterlängtad. Som ni förstår blev det ingen grillkväll på altanen, men efter lite pyssel i trädgården slank ändå den isande kalla ölen ned och jo…det blev bara en.

Annons