På min väg till Norrköping och min nya arbetsplats möts man varje morgon av en fantastisk syn över Bråviken när vi far över bron till Händelö.
Solen är då på väg upp över horisonten, ofta ligger en dimma över det vatten som ligger relativt stilla och speglar både sol och intilliggande industrier på ett underbart sätt. Det var lite detta jag var ute efter under en av mina morgonpromenader.
Något stilla vatten som speglade omgivningen hade jag inte räknat med, men jag hoppades på en dimma som låg över landskapet och delvis dolde den sol som sakta steg upp över horisonten. Jag var tidigt ute och på vägen mot slutmålet var jag bara tvungen att stanna upp några gånger.
Industrilandskapet man passerar mot naturreservatet Lindbacke (vilket var mitt mål) är lika erbarmligt tråkigt som alla moderna industrilandskap, men när solen är på väg att gå upp och himlen börjar glöda sås där vackert, utgör också dessa platser en trevlig siluett framför det vackra.
Det drog in kraftiga moln från öster och mina förhoppningar såg ett tag ut att grusas. Så gjorde de nu aldrig, men moln på himlen kan annars göra en vanlig bild mer spännande.
Värmeverket i Nyköping är lika ful som värmeverk är runt om i Sverige. Fast som motiv kan de göra sig om förhållandena är sådana att man inte behöver fokusera på själva byggnaden.
Den rök som dygnet runt stiger mot skyn kan ibland vara svår att skilja från omgivande moln. Det går lättare när solens strålar värmer upp röken och får den att framstå med mer kontrast.
Till sist en bild på en väldigt stel och tråkig lokal där bilar säljs. Fast när solen nu stod lite högre på himlen så färgades fasaden mot solen i en härlig guldfärgad nyans. Tänk vad rätt vinkel och ljussättning ändå kan göra.
Fast bilden ovan togs på min väg hem. Dessförinnan hade jag tillbringat en dryg halvtimme vid slutmålet, men mer om detta i nästa inlägg.
stefansvardag.wordpress.com 