Bara ett par kilometer utanför Nyköpings centralort ligger en gammal herrgård. Huruvida den lämnats åt sitt öde eller är bebodd råder delade meningar om.
En gammal väg, numera endast för cyklister och fotgängare, där den gamla stenbeläggningen lyser genom asfalten på sina ställen, leder oss till herrgården.
Vackrast på sommaren när träden grönskar eller på vintern när snötyngda träd kantar snöfyllda åkrar. Strax bakom kröken på bilden ovan ligger herrgården lite till höger om vägen. En liten väg ,kantad av gamla träd, leder till gården.
Det är som en scen hämtad från någon film i genren skräck som uppenbarar sig framför ögonen. Det ser så öde att man föranleds tro att huset står tomt. Man ser heller inga gardiner i fönstren, inga bilar som står parkerade på uppfarten eller någon människa som rör sig i trädgården. Samtidigt är gräsmattorna klippta, så någon måste åtminstone hålla snyggt kring området.
i anslutning till herrgården finns ett antal gamla arbetarbostäder och kanske någon av de som arrenderar dessa åtagit sig att hålla uppsikt och snyggt. Fast det är bara spekulationer.
Vid själva herrgården finns ett antal andra byggnader, som också de ser övergivna ut.
Herrgården i fråga heter Arnö herrgård. Godset som sådant har anor från 1200-talet. Naturligtvis såg det lite annorlunda ut på den tiden och huvudbyggnaden är uppförd så sent som 1863.
1463 donerades godset till stans kloster, men snart nog åter i privat ägo.
En rad olika ägare har genom århundradena ägt godset. Förnäma namn som Eriksson Sparre, Cruus af Edeby, Åkesdotter Natt och Dag, de Besche, af Liebelitz och von Berchner, är bara några i raden.
1967 köpte Nyköpings stad herrgården, men 1976 köptes gården ånyo av en privat ägare. Denne avled två år senare och vem/vilka som äger fastigheten idag vet jag inte.
Det är hursomhelst en ståtlig byggnad. Om den står öde, är bebodd året om eller bara används vid enstaka tillfällen är svårt att sia om.
Det känns ändå lite vemodigt när gamla och ganska vackra byggnader får stå tillbaks för den moderna, stela och tråkiga arkitekturen.
Lite av dessa tankar for genom huvudet när jag vandrade vidare på den gamla vägen.
Huvudbyggnaden renoverades om jag minns rätt 1978, för jag var med på sommaren och jobbade med renoveringen.
Det var en totalrenovering där i princip allt gjordes om.
Jag tror att dåvarande ägare var någon direktör på Studsvik AB, men det är jag inte helt säker på.
GillaGilla
Bra info. Damen som köpte godset avled som sagt 1978 och det var säkert därefter allt renoverades. Det ska tydligen bo någon/några där just nu enligt Facebook, men vem/vilka?
GillaGilla
Herrgården ser alltför ”väl underhållen” ut för att vara övergiven. Lite googlande visade att det är Bergshammars Hembygdsförening som har hand om den fina herrgården.
GillaGilla
Tack, då vet du mer än jag. Jag ställde frågan på Facebook och fick svaret att det faktiskt bor några där, men vilka ville vederbörande inte avslöja.
GillaGilla
Det ser välvårdat ut. Jättefint dokumenterat, gillar särskilt bilden med fönstret genom grenverket.
GillaGilla
Det ser vårdat ut och någon/några underhåller uppenbart stället. Kastade ut frågan i en lokal grupp på Facebook och fick svaret att det bor folk där. Låter i.o.f.s. lite konstigt, för det ser verkligen tomt ut när man passerar på nära håll.
GillaGilla