Skolgång

Hundra meter från vårt hem ligger en gymnasieskola. Just nu ligger området täckt av snö och då gäller det att passa på innan den försvinner i tö och blask.

Vackert i min närhet

Om man bor i utkanten av en stad som förtätas allt mer och som är dömd att förlora den charm som i decennier lockat och bedårat, finns tillfällen att ta bilder av den vackra natur som ikläder sig höstskrud.

Asfalt, betong och avgaser är inte min grej. Tack o lov har klåfingriga politiker svårt att hitta nya grönområden i vår direkta närhet som man kan ersätta med den moderna stadens ingredienser

I och från vår trädgård

Vår lilla uteplats blir allt mindre använd ju längre in på hösten vi kommer. Vilstolarna är intagna, grillen kastad på tippen och nu återstår bara att plocka ihop utemöblerna och täcka dem inför vinterns bistra klimat.

Vad passar då bättre än att minnas tillbaka till den sommar som var? Tänker inte främst på grillkvällarna, den kalla ölen under solens varma strålar eller känslan av att bara njuta på de mjuka dynorna. Nej, det finns också annat att njuta av och inte minst det vi (egentligen frugan) odlat och de små vänner man bara ser om man anstränger sig.

Spindelnät bland buskarna, men också vid trappan till vardagsrummet. Här fångat efter en kort regnskur.

En kort regnskur som rensade upp i luften och gjorde att växterna fick lite ny näring.

Vad det här är för en liten gynnar vill jag inte spekulera i, men ordet bärfis är det jag närmast kommer på. Är säkert fel, men med mina begränsade kunskaper i entomologi måste jag gissa på något.

Att det är en fluga ni ser på bilden nedan vet jag, men vet ni vilken art? Nej, inte jag heller.

Vi (frugan igen) odlar inte bara blommor, utan också sådant man kan äta. Vi har nästan varit självförsörjande på kryddor i sommar, likaså sallad och i viss mån jordgubbar. Tomater hade vi också så vi klarade oss, tack vare att svärmor tog ned sin tomatplanta för att den skulle få fart. Det fick den och vi fick på köpet färska tomater att använda till maten.

De sista bilderna på växtligheten i vår lilla trädgård är dessa nypon och de blommor som gör sig fint mot himmelen och som jag tror heter Svartöga…eller vet heter Svartöga…

Nu är det inte så mycket att fota på baksidan av huset. Blommorna har vissnat, kryddorna har plockats in och löven från omkringliggande björkar täcker vår stenanläggning vi slet med i våras. Det finns förstås motiv att fånga också på senhösten och vintern, men det återkommer jag med. När fågelbordet fylls med frön vet jag att vi får besök av bevingade vänner och då brukar kameran finnas till hands.

Jakten på den där domherren jag aldrig får se lär fortsätta även denna vinter.

På vår gård

I lördags lämnade frugan och jag motvilligt vår lilla altan. Förutom att inhandla lite varor, njöt vi av solen och förberedde inför kvällens middagsbjudning.

Klart att kameran finns i närheten också där. Bilden nedan är arrangerad och visar hur användbar glaslinsen från Kina kan vara.

Figuren nedan är också av glas, självlysande och tänds vackert när mörkret faller. Här gällde det att få till bilden så att inte den tunna kedja den hänger i syntes.

Eftermiddagen kom, så också gästerna. Bålen stod klar och även tilltugget till denna. Kvällen löpte vidare med sambalbiffar och hasselbackspotatis till mat, vin till detta, en trevlig liten tävling och lite mer tilltugg och dryck.

Klockan blev ganska mycket innan vi kom i säng. Av vana trogen vaknar jag på ett bestämt klockslag, plus minus någon halvtimme. Om detta är bra eller dåligt vet jag inte, men i fall som detta tillhör det kategorin dåligt eftersom det inte blev många timmars sömn. Efter frukosten tog jag en promenad runt Lindbacke och frugan ägnade tid bland våra blommor och andra planteringar. Väl hemma bytte jag om och så tog vi våra cyklar och drog iväg för att inhandla mat till eftermiddagen och veckan.

Därefter började den den alltför korta sömnen ta ut sin rätt och den tryckande värmen gjorde förstås sitt till. Resten av dagen kom därför att handla om vila och den togs halvsovande framför tv:n eller liggandes på altan. kameran var förstås med och bilderna nedan togs under den halvtimme det gick att ligga i solen.

Således behöver man inte alltid gå över ån för att hitta vatten, eller runt hela området för att finna intressanta motiv att föreviga.