Ännu en påsk

Årets påskhelg förflöt precis som förra årets. Pandemin gjorde att den firades på tu man hand.

Den makroskopiska världen

Jag satt i vår lilla trädgård och njöt av värmen. Plötsligt fick jag en idé om ett inlägg på bloggen. Varför inte skruva på makroobjektivet på kameran?

Ja, varför inte? Så det gjorde jag och begav mig därefter ut på jakt efter motiv i det vår lilla täppa kan erbjuda. Det ska sägas med en gång att fota med ett makroobjektiv är en utmaning i sig. Är den sedan handhållen med en liten bländare för att få så mycket som möjligt av bilden skarp, så är det inte enklare.

En utmaning så klart, men utmaningar är till för att utmana, så…

Det blev inga mästerverk, men några av bilderna är jag riktigt nöjd med. Andra får följa med som utfyllnad, som den här lilla blomman där fokus ligger på pistillerna och inte bladen.

Det hade regnat lite timmarna innan och blir det mer perfekt att fota annars ointressanta blad med några regndroppar på?

Det här är nederdelen på en potatisblomma. Eller rättare sagt blomman som växer i toppen på de plantor som har potatisar under jord.

Jag är väldigt dålig på växtnamn, men den här är ganska vacker och är fotad på håll.

På nära håll ser man hur regndropparna klamrar sig kvar i bladen.

Jag vet att detta är jordgubbar och de är nu uppätna. Att fokusera med ett makroobjektiv för att få en hel jordgubbe skarp är omöjligt om man inte använder stacking. Stacking innebär att du tar flera olika bilder på samma motiv, lägger fokus på olika delar och sätter samman bilderna i ett fotoredigeringsprogram. Det gjorde jag inte här, så fokus ligger på toppen av jordgubben i mitten.

Så över till djurens värld. Den här fågeln är fotad från tre meters håll och här lämpar sig självklart ett teleobjektiv bättre, men utmaningar som sagt. Det syns både missfärgningar och kromatisk abberation, så bilden får symbolisera ett misslyckande.

Den här snigeln hade lyckats ta sig ändå upp på vår förvaringsbox och man kunde nästan följa den slemmiga massa den lämnade efter sig. Den var på väg ned igen när bilden togs.

En nattfjäril hade parkerat sig på altandörren.

En liten gräshoppas hade förirrat sig in i trädgården och nu var den på väg ned i en väska när jag skrämde den.

Om detta är en tvestjärt eller något annat vet jag inte med säkerhet, men den hade mött sitt öde i ett spindelnät (som knappt syns)

Så till de två bilder jag är mest nöjd med. En av de mer irriterade arter vi har i vår trädgård.

Att ta bilder med ett makroobjektiv är en utmaning, men ganska trevligt. Jag planerar ett tema nu i sommar, men då får det bli med kameran på stativ och en ringblixt på makroobjektivet.

 

På måfå

Ibland finns det inga förutbestämda tankar eller idéer kring mitt fotograferande. Ibland dyker objekten upp på måfå eller så förevigas de när man stöter på dem. Ibland blir de bilderna mer intressanta än de förutbestämda motiven, ibland inte.

Det här inlägget handlar om bilder som bara dök upp där och då och som inte var planerade i förväg.

Som de här två bojarna som ligger och skvalpar vid kanotstadion. Jag och kameran var där i ett speciellt syfte när jag såg det gula mot bakgrund av det blå. Får väl kalla bilden kontraster. Nu blev slutresultat inte det tänkta, då den blå vattenytan fick en tendens att fräta ut på bilden. Ska sägas att dessa bilder som tas på måfå aldrig blir fler än en och spänningen över slutresultatet ser jag inte förrän jag kommer hem. Blir lite mer spännande så.

Nästa bild är från Linudden. Där var jag förra helgen för att föreviga blåsipporna som växte både rikligt och tätt. När jag såg de täta, men ack så kala träden ute i reservatet kom tanken på denna bild upp. En något längre slutartid, men inte för lång, och en lätt rörelse med kameran från trädens rötter och upp, skapade denna illusion av oskärpa och rörelse.

Förra söndagen överraskades Nyköping av både hagel och snö. Den tilltänkta promenaden blev därför aldrig av och istället stack jag ut kameran genom altandörren och fångade de dasstora flingorna mot våra tujor. Synd bara att ingen fågel hade hittat till fågelbordet. Det hade gett bilden det där lilla extra.

Vi hade barnbarn på besök förra helgen och de kom springande ut i vardagsrummet och sa att en nyckelpiga satt och drack vatten i köket. Det gjorde det…

Ibland åker makroobjektivet på.På köksbänken ligger ett paket med Voltaren som jag tar mot min ömma armbåge. Det lilla geléartade pillret gör sig ganska bra mot en svart strumpa trätt över en flaska. Lite arrangerat, men påhittat där och då.

Lite mer arrangerat. Vinflaska och glas placerade framför och på ett ark med ugnsfolie. Behöver inte vara svårare än så.

Efter en klunk vin, nja…två, kom nästa idé. En bild på mitt eget öga med en kraftig underexponering. Att få till skärpan på just ögat visade sig inte vara lätt. Här måste jag erkänna att det inte blev bara en bild, utan två. Den ena raderade jag direkt i kameran, men på bilden under kom skärpan ungefär där jag ville ha den. Lite efterbearbetning i Photoshop för att göra de mer mörka parterna ännu mörkare.

Japp. Man måste inte alltid planera sina objekt innan man ger sig ut. Ibland fungerar det bra med ingivelse och lite fantasi.

Närgånget

När vädret inte tillåter en att idka friluftsliv och man knappt ens vill sticka ut näbben utanför dörren, stannar man förstås inne i värmen och ägnar sig åt lite hobbyverksamhet där. Som att exempelvis ta bilder med de två makroobjektiv som finns i mina ägor. Då talar jag om det Sigma 70-300 mm F4-5.6 DG jag köpte i USA för ganska många år sedan och det AF-S Micro Nikkor 60 mm F/2.8G ED jag skickade efter på nätet för ett par år sedan. Inga värstingar, men det duger för ända målet och definitivt för en hobbyfotograf som under tecknad.

Ni undrar kanske vad det här är för osmaklig röra? Kan meddela att det är en synnerligen god Princesstårta som inhandlades till födelsedagen för en månad sedan. Vill tillägga att bilden togs i samband med detta och inte igår.

Vad sägs om lite flingsalt i närbild?

Makroobjektiv är inte bara till för bilder i extrem närbild. De fungerar ganska bra på lite längre avstånd också.

Det här med makroobjektiv och skärpa är alltid en utmaning. Det extremt korta skärpedjupet gör det svårt att lägga fokus där man vill att fokuset ska ligga. Man kan förvisso ”stacka” motivet, vilket innebär att man tar flera bilder av samma motiv, men med fokus på olika delar och sedan lägger man ihop bilderna i ett bildbehandlingsprogram. Det är egentligen bara smaken som avgör och kanske också beroende på det motiv man tar bilden av. Bilden nedan är inte ”stackad” då jag ville få själva vattendroppen att sticka ut. Gick väl så där.

Här ligger stearinljuset i fokus och förgrunden skapar en ganska oskarp inramning.

Ljus ja. De kan man ha ganska kul med när mörkret lägrar sig utanför bostaden.

Så det här med växter. Växter fungerar alltid när man vill ta bilder i makroformat. Utmaningen ligger som vanligt i att fokusera på rätt ställe.

För några månader sedan skickade jag efter ett litet ljustält från Kina. Kommer väl till pass när man vill ta bilder mot vita eller svarta bakgrunder. Vigselringen gjorde sig bättre mot den vita än mot den svarta.

Till sist den lilla glaskulan som också inköpts i Kina. En liten, smidig sak, som man kan ha mycket glädje av i sitt vardagliga fotograferande. Här är kulan i fokus och vem kan se att den suddiga bakgrunden består av två färgglada kokböcker? Ni ser dem bättre på bild om ni tittar noga på själva kulan.

Makrofotografering är kul och i sommar hoppas jag kunna ta lite bilder i moder natur och på de varelser som lever bland de växter som kantar min väg. Nu har jag dessutom inhandlat en ringblixt (från Kina förstås) och med den monterad på objektivet bör det bli lite bättre bilder än annars, men hjälp av lite träning förstås.