Konsert

Det är inte var dag man bjuds på konsert mitt i centrala Nyköping. Det gjorde vi igår.

Stad i snö

Fredagen den 29:e januari lärde jag mig att älska snö…not. Ni förstår snart varför.

Välkända byggnader

Motiven på några av Nyköpings mer kända byggnader har förevigats åtskilliga gånger och kommer även framledes att förevigas med allt från systemkameror och mobiler, såväl av amatörer som proffs.

Det finns väl egentligen bara en utmaning som rör dessa byggnadsverk och det är att finna de där detaljerna och vinklarna som ingen annan funnit. Om detta handlar inte det här inlägget, för man kan också passera dessa områden i syfte att föreviga det man ser under sina promenader. Fast också en amatör som undertecknad har svårt att stå framför en välkänd byggnad för att bara plåta några bilder utan någon form av tanke bakom.

Den klockstapel som under några år låg i ruiner är ett omtyckt fotomotiv och är kanske mer uppskattat idag när de som renoverat den gamla byggnaden gjort ett bra jobb. Det gäller bara att hitta den där platsen från vilken få Nyköpingsbor tagit sina bilder. Som här, över staketet vid Prosten Pihls gård.

Bryggeriet fångat från en vinkel ni sett tusentals gånger. Den här gången från premiärpromenaden på den nyligen återinvigda träbryggan.

Bilder på Silohuset är vanligt förekommande, men jag tror inte att så många har fångat det från den här vinkeln.

Sunlight, ett före detta industriområde som inhyste ett av de mer välkända företagen i Nyköpings industrihistoria. Idag omgjort till hotell, konferensanläggning, gym och spa. Rekommenderas!

Vattensportens hus är ett populärt motiv. 999 gånger av 1 000 är bilder på byggnaden tagna från den långa piren och in mot land. Den här vinkeln kanske är just den 1 000:e?

Den ”vackra” sidan av Stora Torget. Må vara att det gamla och charmiga Rådhuset ligger på andra sidan, men det förfulas av sin i sammanhanget nya granne, Stadshuset. Må vara att just den byggnaden kan vara fotogenetisk om ljuset är det rätta, men på ett gammalt torg som omges av gamla byggnader hör det knappas hemma.

Nicolaiskolan, ett exempel på att skolor inte behöver inhysas i moderna och arkitektoniskt ointressanta lador.

En gång framröstad som Nyköpings vackraste byggnad och varför inte? Sparbankshuset sett från samma plats där tusentals fotografer stått.

Fast Qvarnen på bilden nedan brukar oftast vara förevigad ur andra vinklar. Juste den här har jag inte sett så ofta. Så synd att den forna grannen, Karlfors kvarn, brändes ned av brandkåren under tidigt 70-tal. Den hade gjort området mer komplett ur ett historiskt perspektiv.

Östra Kvarngatan, där undertecknad bodde några år, kantas av Nyköpingsån på ena sidan och dessa gamla byggnader på en andra. Nyköpings vackraste passage?

Hamnbodarna som bara väntar på våren och alla besökare.

Tillbaka till Silohuset och en vinkel från allt fler tar sina bilder. Fungerar oavsett årstid och tid på dygnet.

Nyköpings kanske största turistattraktion. Merparten av de bilder man ser på detta historiska slott är tagna från det här hållet. Fast alltför många väljer att stå på bron när de tar sina bilder. Vill man hitta det där ”lilla extra” får man försöka hitta andra platser att stå på. Den här bilden är tagen från gångbron intill Bryggeriet, men jag försöker fortfarande leta efter den där vinkeln där ingen, eller åtminstone få, stått tidigare.

Just nämnda Bryggeriet och en bild tagen från den nyligen återinvigda gångpromenaden.

Ett tips till dig som känner att motivationen tryter när det gäller hobbyn att fotografera. Hitta ett välkänt motiv och försök hitta den där vinkeln, det där ljuset och den där detaljen som ingen annan av dina vänner funnit. Det om något är en utmaning värd namnet.

Endast tomten är vaken

”Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård, gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran. Snön lyser vit på taken, endast Stefan är vaken”

Nja, någon snö lyste varken på gran, fur eller tak. Dessutom var inte bara jag vaken, även om de här bilderna togs väldigt tidigt på morgonen den 1:a december.

Jag hade redan tidigare i veckan bestämt mig för att vandra ut med kamera och stativ innan frukosten. Inspirerad av den traditionella promenad jag tog på lördagsmorgonen för att inhandla frukostbröd hos Ohlsons. Väldigt folktomt och något annat var väl inte att vänta klockan 05:00 en söndagsmorgon. Inte en själ syntes till när jag tog mig genom Högbrunn, upp över viadukten och ned på Teatertorget. I parken, alldeles intill teatern, står denna mäktiga gran som jag anser vara präktigare än den som står på Stora Torget.

Storgatan låg också öde och det passade mig bra när jag ställde upp stativet och riktade kameran mot några tidigare utsedda motiv. Ni som bor i Nyköping och äger en kamera i någon form, har säkert gått i samma tankar som jag. Julskyltningen i Nyköping skiljer sig inte från andra mindre städers, men dessa två objekt tilldrar sig nog mer uppmärksamhet än övriga.

Så ankom jag torget och det låg lika öde som den gata jag just traskat på. Ni får väl själva avgöra om denna gran är pampigare än den vid teatern eller om jag har rätt i min iakttagelse.

Står man vid torget måste man så klart rikta kameran mot den belysning som hänger ovan gågatan. På Östra Storgatan är den vit och här på Västra Storgatan röd.

Gör sig bra mot himmelen oavsett vilken färg kulorna har. Nu dök morgonens första invånare upp och förstår jag saken rätt var personen i fråga ute för att reka en bra plats till söndagens julmarknad.

Ett stopp på torget och en blick nedför en öde gata. Cirka sex timmar innan de första butikerna i Nyköpings centrum öppnar sina portar. Jag föredrar denna vy framför en gata där det myllrar av stressade julklappsköpare.

En tripp över torget och vidare in på Västra Storgatan och ned förbi Nicolaiskolan med riktning slottet. Fast först en bild på denna vackra byggnad som utgör ett församlingshem och på dess balkong denna gran lyser upp fasaden.

 

Vid Alla Helgonakyrkan dök morgonens andra och tredje invånare upp. Två ynglingar som att döma av skratt och tonläge, var på väg hem från någon fest. De tilldrog inte min uppmärksamhet på samma sätt som detta upplysta fönster.

Man kan inte förneka att det ser så där Ernst Kirschsteiger-mysigt ut och visst lockas man att ge sig in i värmen där en kopp glögg och en saffranskringla väntar framför en tänd brasa. Glöggen och saffranskringlan intogs senare under dagen, men brasan uteblev av praktiska skäl. Så här tidigt på morgonen är det oftast bara lampor som lyser upp fönstren, men visst ser det väl hemtrevligt ut?

Det var en kylig morgon och fingrarna började stelna efter att ha hållit i stativet under några timmar. Sista bilden under denna promenad togs från Stadshuset och mot stans kanske mysigaste café. Ni från Nyköping ser säkert var denna ligger och besöker ni stan någon gång bör ni titta in hit för en god kopp kaffe och något att tugga på. Vad jag förstår är de möblerat med originalmöblerna och visst är det av den anledningen lite slitet, men ack så hemtrevligt.

Nu var det inte bara motiv som påminner om den stundande storhelgen som tilldrog intresse. Det blev ett antal andra bilder från en sovande stad, men till dessa återkommer jag.