Meteorologens löften

Den närmar sig. För många är den årets höjdpunkt. Midsommarafton.

Finns det någon vecka under året där meteorologernas väderkartor röner så stort intresse som just denna? Jag tror inte det, om man nu inte bokat en solresa till Tylösand eller andra kända badorter i Sverige. Prognoserna som förmedlas rör upp känslor, de sliter oss mellan hopp och förtvivlan och vi planerar hela dagen efter den bild vi ser på meteorologens karta.

Moln är ingen önskvärd syn, för visst vill vi se en klarblå himmel och en tempmätare som pendlar mellan 20 och 25°. Fast när de ser ut så här, packas sillen och nubben ned i frysväskan och kompisgänget grenslar sina cyklar för vidare färd till havsbandet.

När man vaknar på Midsommaraftonens morgon och himmelen ser ut så här, börjar tvivlet infinna sig och med moloken stämma ringer man runt till vännerna och planerar alternativ.

För något år sedan tillbringade vi Midsommarafton i en carport iklädda tjocka jackor, huttrandes och hörde regnet smattra mot taket. Det sades att julafton samma år var mildare än just Midsommarafton och det var just precis så det kändes.

Hur lyder då årets prognos?

SMHI visar denna prognos…

…och norska YR denna…

Det ser väl skapligt ut, men årets premiärdopp får nog vänta, eller….?

Å andra sidan är meteorologer och politiker två yrkesgrupper som inte kan hålla sina löften, men som samtidigt blir förlåtna för att alla räknar med att deras prognoser är högst osäkra.

 

Det grå Nyköping

Ingen har undgått det typiska aprilvädret i Nyköping den senaste veckan. Växelvis sol, moln, snö, regn och hagel. Det är nog många som slitit sitt hår i ren förtvivlan, inte minst uteserveringarna som tagit ut sina möbler och alla som väntat på att få ha sin första grillkväll med vännerna.

Dagen när bilderna nedan togs var just en sådan dag när man inte visste om vinter- eller vårjackan skulle plockas fram när jag traskade till jobbet. Ja, jag hade med mig kameran i syfte att ta en promenad efter avslutat arbetspass.

Förvisso höll sig temperaturen över nollan när jag 05:20 närmade mig Storgatan, men det kändes lite kallare än så. Lite ljus kunde dock skönjas i fjärran och vissa förhoppningar fanns om en trevlig promenad på eftermiddagen.

När jag anlände arbetsplatsen och vände blicken mot söder såg det alla annat än ljust ut. Tunga moln drog förbi, även om riktningen var oklar.

Åtta timmars hårt arbete och därefter en promenad i trakterna kring hamnen och slottet. Bilderna som togs på promenaden gjorde sig bäst i svartvitt och varför förstår ni snart.

Jag erkänner. Svart-vita bilder skapar ofta en annan dimension än naturliga och visst är det något extra med regntunga skyar. Var eftermiddagen då så grå som bilderna visar? Nej, det fanns lite glädje mellan molnen, men det gällde att passa på att föreviga dessa.

60 Shades Of Grey

Vädret har ännu inte bestämt sig för om det är senvinter eller tidig vår. Ena dagen lyser solen från en klarblå himmel och temperaturen ligger under nolla. Nästa dag är det så gråmulet och trist det bara kan vara och på det ligger temperaturen ovanför nollan.

Förkylningstider kallas det och nog känns det lite allmänt så här just nu.

Grått, grått, grått eller om du så vill…60 Shades Of Grey.

Nu är det grått

Hur trist är inte vädret på en skala 1 – 10?

Grått, vått, färglöst och så jädra trist. T.o.m. en hobbyfotograf som jag känner att vi befinner oss i en mellanperiod. Saken är inte ett dugg bättre av att jag i morse upptäckte att någon stulit min cykel, så just nu är det ilska som gör det hela mer grått än det som årstiden erbjuder utanför fönstret.

Får avreagera mig med bilderna jag tog under söndagens promenad. När det ändå är grått och trist, är det lika bara att konvertera dem till svartvitt för att fånga stämningen på ett mer lämpligt sätt. Här är det gjort i det utmärkta tilläggsprogrammet Silver Efex Pro.

Att det ser ut så här under bron som leder E4:an över Hemgårdsområdet är det inte all som känner till.

Hemgårdsområdet som är ett ökänt, men ändå lite spännande område med stora, tomma och slitna byggnader som lämpar sig mer i svartvitt än färg.

Järnvägen drar förbi i området och någonstans där borta i slutet önskar jag att det finns en liten ljusning, både vad det gäller vädret och min stulna cykel.

Bortom järnvägen och nedanför Blommenhov ligger Vesterlunds krog. Den lite undanskymda byggnaden har anor från 1730-talet och användes till en början som ett bränneri. Sedermera har byggnaden också inhyst en smidesverkstad och ett kopparplåtslageri vars verksamhet upphörde 1970. Idag ägs byggnaden av Wedholms och drivs sedan 2011 av Vesterlunds vänner. Idag kan man hyra den historiska byggnaden för fester och andra tillställningar.

Lite modernare är trappan som leder upp till perrongen vid järnvägen.

En annan industrihistorisk mark i Nyköping är Sunlights gamla område. Delar av den vittnar om ett sönderfall, men håller på att saneras från nedslitna byggnader och gammalt bråte. Vad som planeras här vet jag inte, men klottret antyder att de av områdets ungdomar som saknar vettig sysselsättning har hittat kryphål i det trasiga stängslet. Hade man plockat bort A:et i ordet hade det känts bättre än det grå som vädret och cykelstölden lämnat efter sig.

Tänk att det finns någon skitstövel som hellre stjäl andras egendom än köper eget. Det stängsel jag hoppas han (jag tror jag har sett skitstöveln i fråga) hamnar bakom är både högre, tätare och toppas med taggtråd.

In i dimman

In i dimman var ett uttryck man använde i yngre dagar och de flesta vet väl vad uttrycket innebär, inte minst när fredagskvällen nalkas.

Numera njuts det mer än hälls i, om ni förstår?

Uttrycket in i dimman, har fått en annan innebörd på äldre dagar och inte minst när kameran blivit en del av vardagen. Kanske inte att vädrets makter skapade den täta vägg som gör sig väldigt bra på bild, men lite spänning kunde man skönja under den sena fredagseftermiddag som nyligen passerade. Egentligen var det bara de höga byggnaderna som doldes i dimman, men i väntan på en större kontrast mellan varmt och kallt får väl detta duga.