Betraktelser 1 – utanför staden

Detta och kommande inlägg visar lite av det jag sett på mina promenader i och utanför Nyköping.

Fortfarande är det tre veckor till den efterlängtade semestern och tittar man på vad meteorologerna visar den närmsta veckan, har jag inga problem med att längta. Dessa dagliga promenader brukar underlättas av att kameran hänger på axeln. Den senaste månaden och två månader framåt inspireras jag också av den stegtävling som arrangeras världen över. ABB har cirka 5 960 lag anmälda, 4 från ABB Cewe och mitt lag ligger just i skrivandets stund på en 4:e plats i Sverige med sikte uppåt.

Motion, hobby och inspiration på en och samma gång. Vad kan bli fel?

Det här inlägget visar då lite bilder från promenader i Nyköpings utkanter.

Som den här gamla skylten som numera göms i grönska på vägen till Minninge gård.

De här till synes ganska nyinköpta vandringskängorna som fortfarande hänger på informationstavlan vid Lindbacke.

Apropå Lindbacke, ett av favoritställena i stan. Två växter som lyste upp i det gröna.

Hackspetten som inte ville vara med på bild är också den förevigad vid Lindbacke…

…liksom den här natursköna gångstigen.

Vid Arnö gård finns det många intressanta byggnader att fördjupa sig i, men också intressant natur. Som exempelvis den här mörka dungen som leder ut i ljuset vid Svanviken.

Inte så naturskönt kanske och lite av en bild i tiden. Landsbygden förfaller få den väl kallas.

Nästa gång blir det lite bilder från centrala Nyköping och lite av det jag sett under mina promenader där.

 

I ögonhöjd

Det säga att två motiv alltid ska fångas i ögonhöjd. Barn och husdjur. Fast givetvis får man en annan dimension av växter om man fångar dem på deras egen nivå. Visserligen innebär det lite mödor och människor som passerat 1,93 cm Stefan liggandes på magen, har nog haft svårt att hålla flinet borta ibland.

Oömma kläder är alltså vad som gäller när man vill uppleva blommor på deras naturliga höjd. Att man får med sig en och annan insekt hem, får väl räknas som ett oönskat inslag. Så länge det inte är fästingar som hittar in under kläderna, är det väl ändå ett umbärande man får stå ut med. Bilderna nedan är alla tagna vid och i skogen kring koloniområdet Anderslund i utkanten av Nyköping.

Solen tittar in

I en snart en veckas tid har frugan och jag hostat och snörvlat ikapp och haft separata sovrum för att inte väcka varandra vid nya hostattacker. Lite typiskt när jag äntligen är lite långledig. Tur (egoist som jag är) att vädret då inte varit av den roligare sorten.

Fast det går att roa sig ändå, som när de fåtaliga solstrålarna letar sig genom träden på tomten och in genom fönstren på framsidan. Ibland behövs bara det lilla.

Platt på magen

Så här en dag mellan två mindre roliga dagar vädermässigt, gällde det att passa på att njuta. Någon timme på altan blev det allt och platt på magen kändes det riktigt behagligt. Kameran och en kamerabok gjorde mig sällskap. Jag ville fördjupa mig mer i konsten att ta makrobilder. Några sådan blev det inte idag, säkert inte heller i morgon, men definitivt i framtiden.

Fast när kameran nu ändå fanns i närheten passade jag på att lägga mig platt på mage och ta lite bilder av den växtlighet som sakta men säkert växer upp i vår lilla trädgård.

Kanske inte så mycket att visa upp just nu, men det kommer och med förhoppningsvis bilder av blommor, grödor och kanske de insekter som håller till i trakten kring dessa.

När knoppar brista

Vid den lilla trappan ned till trägången intill Nyköpingshus finns en liten plantage.

Just nu kan man finna dessa växter där knopparna är på väg att brista som ett bevis på att våren faktiskt är här, även om det lynniga aprilvädret påminner oss om att vintern inte ligger långt bak i tiden.

Vissa av den lilla plantagens växter har redan sett knopparna brista och avslöjat vad som dolts.