Den gamla kyrkan

Det var en gång en kyrka. Den låg i Nyköping och blev bara 85 år gammal. Tack vare Facebook och en grupp jag gick med i 2023, blev jag varse dess tidigare existens. Kyrkan finns ej mer, ty på dess plats planerade kommunen att den nya staden skulle växa fram.

Den 22:a december 1889 invigdes den lilla, men vackra kyrkan intill det som då hette Torggatan. Finansierad med 10 000 kronor som samlades in i England och USA, 6 000 kronor av församlingens medlemmar och lika mycket som lånades.

Metodistkyrkan i Nyköping. Nedan en bild från början av 1900-talet och en bild på samma vy idag.

1974 revs kyrkan för att bereda plats för det moderna Nyköping. Som ni ser ovan finns byggnaderna till höger i bild kvar från tiden det begav sig, något nyrenoverade.

Som sagt, kände jag inte ens till att denna kyrka existerat förrän 2023 när jag gick med i en bildgrupp som jag numera är passiv medlem i. Bildgruppen, som med sitt enorma bildarkiv fokuserar på bilder från ett Nyköping som en gång var.

Att jag var ovetandes om denna kyrka, kanske många tycker är märkligt. Dock inte alls, då jag är född och uppvuxen i Tystberga, ett par mil utanför Nyköping. Jag började förvisso högstadiet i Nyköping året innan kyrkan revs, men då skolan låg på andra sidan stan hade jag aldrig några ärenden förbi platsen.

Lite historia. Metodistkyrkan kom till Sverige i liten skala från England tidigt 1820-tal. Spridningen tog fart först på 1860-talet med svenska sjömän som återvände från Amerika. Flest anslutna medlemmar hade kyrkan under 1900-talets första år, men idag uppskattas antalet medlemmar till ca 5 000. Samfundet ingår numera i Equmeniakyrkan som bildades 2011.

Kyrkan är borta och Torggatan där den uppfördes bytte sedermera namn till Fruängsgatan. Jag är personligen ateist, men jag hade förmodligen uppskattat åsynen av kyrkan framför de moderna tegelbyggnaderna som uppförts på samma plats.

14 reaktioner på ”Den gamla kyrkan

  1. Det var verkligen sorgligt att man rev den kyrkan. Den hade varit betydligt vackrare att ha kvar än att ersätta den med den moderna bebyggelsen. Fint med gamla foton!

    Gillad av 1 person

  2. Vilket underbart fint initiativ med Bildgruppen!!! En sådan borde finnas i varje stad/ort/by. Och att man får lämna in bilder, fotoalbum med mera på en återvinningsstation är extremt lovvärd.

    Jag kollade igår vad vår närmaste ÅV-central tar emot alternativt ställer på en plats där folk kan ta ”sopor” som andra har lämnat. Så typiskt – ingenting.

    Åter till din kyrka – håller helt med dig. Det är i det närmaste skandal att den jämnades med marken. Man behöver verkligen inte vara troende för att inse att det är en ”grov våldtäkt” av byggnationen/stadsbilden eller vad man kan kalla det…

    Gilla

    • Jag skulle tro att det finns liknande Bildgruppen på många orter. Det gäller bara att hitta dem. Om inte brukar kommuner, lokala museum och hembygdsföreningar ha stora bildarkiv.

      Gilla

  3. Hej Stefan! Synd att jag inte kan fråga mina föräldrar om de minns kyrkan. Märklig att riva en sådan vacker kyrka. Det känns väldigt fel! Det är spännande med historia. Tänk så många vackra hus som revs i Oxelösund! De sittande i kommunen ville bara se ett nytt moderna samhälle. Så tragiskt!

    När du började högstadiet började jag på mellanstadiet =)

    Må gott och KRAM Anna

    Gilla

    • Min svåger minne kyrkan, men han är 12 år äldre och uppvuxen inte långt ifrån. Annars har jag ingen i min bekantskapskrets som minns eller ens kände till den. Oxelösund har jag inte så mycket kännedom om, men jag kan tänka mig att det har funnits charmiga byggnaderna även där. Man ville ju riva gamla Oxelösund så inget förvånar.

      Gilla

  4. Väldigt intressant, och samtidigt lite sorgligt som det ofta är när vackra byggnader får vika för annat. En jättefin kyrka, som verkligen prydde sin plats innan gatan bebyggdes och förtätades.
    Jag kände inte heller till att den funnits, så nu fick jag lära mig något nytt 🙂 Men extra intressant är det ju eftersom jag bott i Oxelösund och varit mycket i Nyköping på den tiden.

    Gilla

Lämna en kommentar