Mitt i centrala Nyköping ligger ett fyra meter högt vattenfall. Fyra meter är givetvis en parentes om man jämför med världens stora fall man sett på tv och t.o.m. jämfört med Sveriges högsta, det 125 meter höga Njupeskär i Fulufjällets nationalpark.
Strunt samma, för Storhusfallet i centrala Nyköping är föremål för många turister och inhemska fotografer. Jag misstänker att majoriteten av de Nyköpingsbor som äger en kamera, oavsett om det är en systemkamera för 10 000 eller en enkel mobil, har tagit minst en bild på detta fall i olika skepnader.
Fallet har också en historia, precis som många områden i den forna industristaden Nyköping.
På 1400-talet togs fallet i drift och har sedan dess utnyttjats som kraftkälla till olika verksamheter längs Nyköpingsån, inte minst initierat av Hertig Karl och Gustav II Adolf, vilka hade som mål att industrialisera Nyköping. Verksamhet efter verksamhet har sedan dess avvecklats, men ända fram till 1971 var den intilliggande kvarnen i drift, men har sedan restaureringen det året använts till kontor- och restaurangverksamhet. Själva fallet är idag mer av en turistattraktion än till nytta för omgivande verksamhet, förutom det intilliggande elverket som anlades 1898 och fortfarande är i drift.
Elverket som hämtade sin kraft från Storhusfallet var först i stan med att förse Nyköpingsborna med elektricitet.
Annan verksamhet som genom seklen varit beroende av fallet, är mynttillverkning, ett mässingbruk, såg, pappersbruk, knappnålstillverkning och en möbelfabrik.
Så här tros fallet och verksamheten intill ha sett ut under glansåren. Gravyr av Johan Fredrik Martin (1755 – 1816).
Här en bild av Storhusqvarn från sekelskiftet 1900.
Här är ett fotografi av fallet från 1906 och här ses också sågen som gett den lilla parken sitt namn.
stefansvardag.wordpress.com 
Detta är jätteintressant, tack för att du grävt fram fakta och framförallt länkar till de gamla bilderna.
Jag undrar om dagens bildöverflöd kommer att överleva till morgondagen. De få bilder som skapades för länge, länge sedan har omsorgsfullt arkiverats för framtida referenser. Jag hoppas att det finns funktioner inom den offentliga förvaltningen som ser till att vår nutid sparas i bildform.
GillaGilla
Tyvärr tror jag inte att dagens bilder är av samma intresse att bevara som gårdagens. Idag äger nästan alla en kamera i olika skepnader och detta är säkerligen något de offentliga förvaltningarna är medvetna om. Man kanske måste förlita sig på oss hobbyfotografer och bloggare som är mer intresserade av att föreviga gårdagens och dagens kultur än selfies på gym och ointressanta närbilder på de senaste inköpta kläderna 🙂
GillaGilla